Emma Bästavän.
Sitter och gråter av texten du skrev till mig.
För jag saknar dig så jävla mycket. Så mycket
att jag inte ens kan beskriva det.
Vi var dom enda som förstod varandra förut.
För vi visste precis allt om varandra. Jag var
trygg med dig. För du fanns alltid där som ett
stöd. Jag kunde alltid luta mig på din axel.
Det är inte ditt fel att allt blev som det blev.
Det är lika mycket bådas fel. Ingen hade
tid att träffas, och vi bestämde att vi skulle
träffas flera gånger men det blev aldrig av.
Jag kommer nog aldrig bli så nära någon igen
som vi två var. För du var, och du är fortfarande
en av dom enda som förstår mig.
Min dåliga humör. Allt.
Vi kunde avsluta varandras meningar. Vi tänkte
samma sak.
Och jag lovar, jag skulle göra allt. Allt i hela
världen för att det ska bli som det var då. För
att jag vet att det kan bli så igen.
Hur det än är. Så älskar jag dig.
Kommentarer
Postat av: Mirjam
Härlig blogg! :D Hur länge har du haft den? :)
Trackback
