jag tror ingen har tryckt ner mig eller sårat mig så mycket som du har.
du har sänkt mitt självförtroende och min syn på mig själv.
du kan ta dina jävla problem och dra där ingen ser dig, vill aldrig mera
träffa dig eller prata med dig.
jag tror ingen i hela världen har fått mig att må så dåligt, ingen har kränkt
mig så mycket.
det han sa? jag vet inte om det är sanning .. det kanske är så alla ser mig ?

För första gången på länge ler jag, och jag menar det verkligen.
Från botten till toppen, när någon frågar hur jag mår, så svarar
jag "bra", det har jag inte gjort på jättelänge. jag visste att
jag skulle komma ur denna skit, och ja, det var precis det jag
gjorde. Jag är mig själv igen, den där tjejen som ba var sig själv
hela tiden. Fyfan vilken skön känsla, nu ska jag leva livet galet
mycket, och glömma bort han så gott det bara går. Jag mår bra,
jag mår riktigt jävla bra. Känns toppen, nu kommer ni inte få
se den deppiga julia på länge hoppas jag ! Nu är det min tur
att finnas för alla som fanns för mig när jag mådde skit, nu är det
jag som ska stötta alla andra! Kan det bli bättre? Jag känner
hur jag njuter av livet, jag njuter av den sista veckan av sommarlovet
för att sedan kastas in högstadiet !
Fyfan, vad jag är glad. Fyfan vad jag mår bra.

emma ligger och sover för tillfället, massa tankar som snurrar
i mitt huvud just nu.. är så rädd att förlora alla runt omkring mig
och det är nära, riktigt nära just nu. jag är inte förvånad över
det, jag har betett mig som en jävla bitch mot nära & kära. pågrund
av den.. fan asså. håller med allt folk, så jääkla mkt .. varför ,
är allt så jäävla svårt. vill inte förlora någon, men vilket val jag än
gör kommer jag förlora någon i slutändan .. så.. hur fan ska jag
göra då ?
ska nog krypa ner hos emma alldeles strax,

kysss.

Jag får acceptera det, det är såhär jag har blivit.
Jag tycker allt är precis lika töntigt som ni andra
gör, men det går inte. Acceptera mig som jag är
inte som ni vill att jag ska vara, jävla dålig stil alla
har asså. Ni säger föralltid, varenda en av er har
sagt det, ändå är det ingen som stannar kvar ?
Dumt, varför ljuga ? Varför säga föralltid om man
inte ens menar det ? Varför säga massa skit,
varför ens säga Jag älskar dig, älskar är ett
starkt ord som alla borde vara försiktiga med. Man
älskar inte någon på 2timmar, absolut inte.
Visst, det är jättefint att säga jag älskar dig, men
det är bara töntigt att säga det och ljuga ?
Det är klart att det tar hårt på mig att ni lämnar
mig, men jag får ta det. Det är sånt som händer,
eller hur ? Men förstår inte, det drabbar inte ens
er, eller hur?
Skiter i om ni tycker jag överdriver, tycker ni det,
ja men läs inte min blogg då! Enkel lösning på ett
enkelt problem.

Det kommer bli ganska låg uppdatering här under några
dagar/veckor/månader, jag har ingen aning. Ni får vara
förstående, det är massa skit nu och om jag ska orka med
allt får bloggen komma i andrahand. Men jag har inte
bloggpaus, utan bara lite dålig uppdatering, eller vi får
se, det kanske blir bra uppdatering?

Jag har lärt mig att inte lita på någon.
Jag är helt ärlig när jag säger att jag inte litar på någon person i hela världen, skulle väl vara min hund isåfall. Sista tiden har min blogg blivit mer psyk-blogg än en fotoblogg, som det ska vara. Men stå ut, jag försöker komma ur den lilla dåliga tiden just nu. Men.. som sagt är det svårt när jag inte kan lita på någon..

det gör så fruktansvärt ont, jag önskar att jag kunde göra något
åt smärtan men den förföljer mig, hugger mig i ryggen. resan
skulle vara ett tillfälle att slippa norrtälje och få tankarna på
annat,
men fuck heller. det gör ont, för jag vet att det är sant, det
är så jävla sant.
önskar bara att det aldrig hade hänt, eller jo,
eller jag vet inte. jag vet inte ett jävla skit, inte om mig själv,
jag känner mig så jävla ensam. Den enda personen i hela
världen som förstår mig är inte hemma.
jag vill att du ska komma hem emma, jag vill gråta på din axel.
jag vill ha ditt stöd, allt är skit. helt jävla skit.

Ni förstår inte. Ni bryr er inte.
Tänker inte stanna och försöka
vara som jag var. jag har nu
insett att detta är jag, och det
verkar inte ni respektera alls.
så ni får självklart välja.
jag tänker inte stanna i utvecklingen,
detta är vad jag har blivit. det är bara
att förstå det, men ni verkar inte förstå.
ni är inte glada för min skull, ni bryr er
inte ett piss, det gör inte jag heller för den
delen..
det skulle vara våran sommar, istället
så delades vi, vi försvann.

Den här låten är underbar. Känns som massor av minnen kommer fram, med en person som det känns som om jag kommer förlora. Vill absolut inte, men det kanske tyvärr blir så. Måste lösa det iallafall..

Nu ska jag bada med Bella & hennes familj, vill helst få tankarna på annat en stund. Ha en fin dag! =)♥

Jag ljuger inte när jag säger att jag har förändrats mest Sommaren 2010, känner knappt igen mig ibland. Vet inte om jag ska skratta eller gråta, vet inte om jag blivit bättre eller sämre.

---

Nu har jag precis kommit in, var ute och träffade en .. iallafall, nu ska jag sova. Ha det bäst, vi hörs imorgon igen. Puss & Kram ♥

Fick ett samtal runt klockan 7 ikväll, mamma berättade att Roussette hade smitit. Jag blev kall i kroppen,
mitt allt hade försvunnit och ingen hittar henne, mamma och pappa är ju inte hemma och Tommi hade letat
överallt. Emma och jag skyndade oss hem, vi frågade dom flesta vi träffade om dom hade sett henne men
ingen hade det.
Vi letade på dom flesta platserna, jag skrek på Roussette och då sa några att dom hade sett en brun cocker spaniel springa förbi. Jag fick mer hopp om att hon fanns ute någonstans och letade efter oss. Vi drog till
grindområdet och jag skrek och skrek tills min röst inte höll längre. Ingen Roussette fanns där, ingen kom
springande till mig.
Vi träffade Dennis och jag vill helst glömma att Roussette fanns därute någonstas, men vi letade lite efter henne
med honom också. Vi drog till hemmakväll och köpte lite energidryck och sånt, jag ville men kunde inte glömma att mitt allt, min sötnos, min hund fanns ute där någonstans, var hon påskörd? vart var hon ?

Emma märkte på mig att jag var nere, hon sa att vi skulle gå hem och kolla, och hela tiden uppmuntrade Emma mig om att när vi kommer hem kommer hon sitta och vänta på oss på trappan, jag visste att det självklart bara var lögn, men försökte hoppas på det hon sa.

Det var nog dom värsta timmarna ever, jag var nervös , jag var rädd och orolig för min älskling. Vi gick hem, när vi kommer in på min tomt, så sitter min hund utanför, hon hade kommit tillbaka, Emma hade rätt. Hon satt där,  hon skakade, hon var rädd men hon var där, livslevande. Hoppet kom tillbaka, jag skrek på Roussette, hon hoppade upp på mig som hon alltid brukar. Allt var i sin ordning igen.

Hon var rädd i början , jag kramade om henne, tog upp henne i famnen och lugnade henne. Nu ligger hon och sover lugnt under bordet, och allt är normalt.

Älskade hund, förstår inte att du betyder så mycket. Men du är mitt allt, och du, spring aldrig mer ifrån oss, för du är världens bästa!


Godnatt!

.. inte om jag vågar få mitt hjärta totalt krossat igen.

Jag måste berätta, det känns så hemskt falskt, vill inte gå runt o låtsas som ingenting. hm ,
vi passar inte, det går inte.

---

Går och sover nu, har en del saker och tänka över. Tack för besöksrekordet, hela 942 personer klickade sig in här idag, helt otroligt. ni är helt enkelt underbara. Ni 942 läsare som kika in igår är lika välkomma tillbaka imorgon. pusspådet!

kan inte säga emot folket, jag har börjat undra. när folk frågar "vad har hänt med dig julia", så börjar jag tänka efter. vad har hänt ? vart tog den lilla söta tjejen som inte gjorde någon illa på något sätt? jag gör inte illa någon, men principen.
jag kan inte stanna i tiden heller.  verkligheten är illa. men jag är rädd vad folk säger och tycker om mig, jag försöker att inte bry mig men, vad säger folket om mig?

jag är inte bitchig alls, inte mot folk som är oskyldiga på nått sätt.

---

springer och möter den bästa personen i världen och säger hej, min allra bästavän malla har äntligen kommit hem!

kan inte säga emot folket, jag har börjat undra. när folk frågar "vad har hänt med dig julia", så börjar jag tänka efter. vad har hänt ? vart tog den lilla söta tjejen som inte gjorde någon illa på något sätt? jag gör inte illa någon, men principen.
jag kan inte stanna i tiden heller.  verkligheten är illa. men jag är rädd vad folk säger och tycker om mig, jag försöker att inte bry mig men, vad säger folket om mig?

jag är inte bitchig alls, inte mot folk som är oskyldiga på nått sätt.

---

springer och möter den bästa personen i världen och säger hej, min allra bästavän malla har äntligen kommit hem!

Alla har ju dåliga vanor, jag har några stycken.
Men den jag störs av mest är att jag biter sönder mina naglar fingrar. Jag vet, det låter helknäppt.
Jag biter på mina fingrar hela tiden, det är en dålig vana, ett slags tics.

Jag ska sluta, jag har bestämt mig. Jag ska säga till mina kompisar att säga till så fort jag biter, och min familj ska jag säga till. Sen när jag märker att jag biter ska jag sluta, jag ska kämpa!

Har ni några dåliga vanor ?

jag är riktigt trött på en sak, eller flera saker, men en sak jag tänkte ta upp här i bloggen.
Som ni flesta vet vid det här laget tävlar jag i gymnastik, i ett helt underbart lag som heter Norrtälje gymnastikförening, där trivs jag jättebra osv. Det finns ett till lag i norrtälje, Gymnastikkompaniet, ett jättebra lag det också Det är ju en självklarhet att vi två Norrtälje lag ska stötta varandra, iallafall för mig. Men det har gått för långt, alla säger GK är bättre än oss eller tvärtom, dessutom är det folk som inte har ett piss med saken att göra.
Laget jag tävlar i startades i höst, alla i laget har blivit superduktiga men vi kan inte jämföra oss med Gk, för dom har tränat i 3 år tror jag, så det skulle vara ganska konstigt om vi var bättre än dom, jag säger inte att vi är dåliga, utan att vi inte kan jämföra oss med dom, för dom är på en annan nivå. Jag har fått kommentarer här i bloggen att GK är bättre och blablabla, men ni som säger så, har ni ens med saken att göra ? Ni kan somsagt inte jämföra oss lag,
Det är dags att vi norrtälje lag börjar stöttar varandra, det är dags att lägga av med allt och vara schyssta istället.



Exempel..

jag trivs så bra med dig, du säger att du älskar mig och jag svarar såklart tillbaka : jag älskar dig oxå, för det gör jag. vi har så himla kul, mina känslor för dig är obeskrivliga, säger du, och jag svarar såklart att mina känslor är obeskrivliga för dig med, för det är dom. tiden går, vi skiljs åt, du träffar någon annan och det är inget mer med det, det vi hade är borta.
jag träffar en ny, underbar kille. jag trivs med honom, han säger han älskar mig, jag svarar tillbaka att jag älskar honom med, men det gör jag inte, för när jag säger kärlek, tänker jag fortfarande på dig.

---

vi har gäster, farbror o hans familj, men när jag har ätit och sådär ska jag träffa Ebba, Felicia & Felicia igen, för dom är superbra !
ha en fin kväll så ses vi senare !♥